Senast Avklarat: Headhunter, PS2

Action/ Äventyr i tredjepersonsvy. Utvecklat av de svenska spelutvecklarna Amuze och utgiven av SCEE, 2002. Musiken är skriven av Richard Jacques och inspelad vid Abbey Road Studios.

Min speltid ca 17 tim.

Då var det dags igen att berätta om de intryck jag fick efter ha klarat ut Headhunter för playstation 2. Vill redan nu säga att min speltid är lite missvisande då jag pausa mitt spel med inventarier/mission skärmen istället för det riktiga PAUS lägget. Detta spel var riktigt svårt för min del. En del pussel var riktigt kluriga och är egentligen inget för mig tyvärr. Nog om detta och lite kort om handlingen.

Handlingen börjar med att Jack Wade bryter sig loss från en experimentstol i ett labb. Efter att ha lyckats rymma ifrån labbets säkerhetsvakter och ut i friheten så slocknar allt för Wade som faller handlöst mot marken. Wade hittas och förs till lokalt sjukhus. Efter en vecka så vaknar Wade upp och minns absolut ingenting av vad som hänt. -Vem är jag? Snart får Wade reda på vem han är och att han jobbat under organisationen Anti Crime Network (ACN) som deras bästa Headhunter och har på oklaragrunder nu blivit av med sitt jobb. Arbetslösheten varar inte så länge för Wade som redan på sjukhuste får en ny chef. Nämligen den mycket vackra Angela Stern dotter till ACN grundaren Christopher Stern som nyligen avlidit. Jack Wades nya jobb är att finna vem som mördat Christopher Stern och samtidigt klura ut vad som hänt honom.

Väl inne i spelet efter ett långt intro så står endast ett krav framför mig innan jag kan påbörja mitt äventyr nämligen att bege mig till ACN kontoret L.E.I.L.A för att ta min första licens. Licenser tas genom olika VR-Missions som krävs för olika behörigheter i jobbet som Headhunter (prisjägare) du belönas också med nya vapen och utrustning för de olika behörigheterna. Jag kan redan här säga att jag är riktigt imponerad och positiv till styrningen som man redan har bekantat sig med i andra liknade tredjepersons-spel som exempel Resident Evil. När jag säger så har nog många koll på hur styrningen är. Inledningen som jag redan nämnt och den presentation som jag får i början av spelet känns mycket imponerande.

Mellan alla uppdragen så har jag en tung motorcykel som hjälpmedel. Med en riktigt machomaskin mellan dina ben sussar du fram i hög fart mellan bilar och skarpa svängar. Personligen så var det just motorcykeln som gav min första ilska. Motorcykeln är så förbaskat svårstyrd och allmänt svårbromsad. Jag har så lätt att glömma att de är precis likadant med en maskin i verklighetens nu. Men lika ilsk blir jag när den inte beter sig som jag vill. Vill inte ge utvecklarna minus för detta vill bara nämna det för er. Däremot så kommer du igenom spelets gång få skilla dig på just motorcykeln och det är också med den som du sammalar antagningspoäng till L.E.I.L.A. VR- Licenser. Det var något som jag fundera länge på varför man valt göra så men det blev jag snart varse om. Kort och gott så blev jag inte kompis med styrningen och mekaniken för hojen.

Man kan säga att detta spel är ett drivet av en mycket bra story som är riktigt bra som faktiskt håller än idag. Musiken i spelet är riktigt bra och får mig att njuta i fulla drag. Ljudeffekterna var inte lika imponerande. Man bjuds på ett action äventyr med massor av pussel och motorcykelåkande och annorlunda boss fighter. Spelutvecklarna har varit mycket kreativa på många plan ibland kanske för mycket för deras eget bästa. Man har tagit de bästa av vad vi redan sett och rört om och gjort det till sitt eget. Ibland funkar det och ibland inte. Jag kunde flera gånger känna en viss ologisk teknisk del i spelet som gjorde att jag körde fast flera gånger. Att springa omkring som en yr höna och söka efter en nål i en höstack, så kände jag mig många gånger under spelets gång. Flera gånger så gissar jag på rätt åtgärd men faller då på att jag måste stå i korrekt position för att få den aktivera. Så som dörrar, brandslangar, lådor och andra saker man kan integreras med. Man tvingas springa runt och granska alla möjligheter för att sedan upptäcka att man var rätt ute från början. De allra flesta har väll sprungit om kring i spel och tryckt som en galning på action-knappen det hör ju till så att säga men här kan man alltså även missa på den metoden. När vi ändå är inne på negativa intryck så kan jag också nämna att under de uppdrag som jag valde att smyga bakom en fiende för att bryta deras nacke så misslyckades jag mycket och ofta. Även här måste man vara korrekt placerad för att lyckas och det var först i slutet av spelet jag kom på vilken vinkel som funka utan att misslyckas.

Grafiken tycker jag var helt okej och modellerna för Jack , Angela och de övriga karaktärerna var mycket imponerande. Rent speltekniskt så var det under vissa delar av spelet som små buggar med kameran och även ljud som kom och gick som de ville. Vid två tillfällen så låser sig spelet helt och jag tvingas köra om mina mission. Mina tips är spara ofta. En viss oregelbunden fördröjning upplevde jag ofta vid avstigning av motorcykeln och i de viktigaste momenten vid boss fighterna. Det är på grund av allt detta som får mig att känna att spelet känns oklart med mycket kvar att putsa och fixas med eller så är det en väldigt dålig port av den först släppta Dreamcast versionen. Uppläget av spelet funkar jätte bra och storyn är den som väger allra tyngst i Headhunter. Min upplevelse var okej men inte på topp. Jag tycker att Headhunter rent speltekniskt faller för min del och är något över medelgod titel i mina ögon. Detta är mina personliga intryck av spelet Headhunter för playstation 2 // Lo-tech Gamer

Lite kort om Amuze
Amuze AB var en svensk spelutvecklare med egen studio i Solna. Grundades 1996 av John Kroknes och Stefan Holmqvist. När studion var som aktivast hade man ca 50 anställda. Studion tvingades lägga ner av ekonomiska skäl 2005.  Amuze är mest känd för Headhunter serien. Men har gjort en del mer ovanligare titlar för 3DO som endast släpptes i Japan. Exempel på titlar är då Bonogurashi, Nemurenu Yoru no Chiisana Ohanashi , 1995

Senast Avklarat: Commandos Strike Force, PS2

FPS / WWII utvecklat av Pyro Studios och utgiven av Eidos Interactive 2006

Min speltid ca 8 tim. [Normal]

Commandos Strike force är ett FPS som är baserad på Pyro Studios tidigare titlar i Commandos-Serie som förövrigt är RTS-titlar rakt igenom. Nu försöker man sig på något helt nytt nämligen att skapa ett FPS baserat på deras tidigare biblotek i commandos serien. Man presenterar också tre helt nya karaktärer med unika egenskaper.

Jag börjar det nya året med en shooter vilket är en genre som ofta tilltalar mig när jag blir sugen på lite pang, pang och denna gången så tog jag fram en för mig okänd titel vid namn Commandos Strike Force som faktiskt är lite annorlunda gentemot andra titlar i samma genre. Jag är van vid att en FPS ska bjuda på oavbruten action i högt tempo och det är med detta jag tycker denna titeln skiljer sig. Jag ska försöka berätta om detta och andra intryck jag fick av spelet.

Strike Force-gänget.George Brown, Francis O´ Brian och William Hawkins

Efter mitt första mission känner jag mig mycket engagerad och fängslad av konceptet man bygger detta spel på. Jag kan också se att man försökt lyfta fram de ursprungliga Commandos elementen i detta FPS. Allt kanske inte funkar fullt ut men är ändå helt okej. Först ut så måste jag säga att detta är i grunden ett bra och annorlunda spel men är inte för alla och det skiljer sig väldigt mycket från det traditionella FPS titlarna som Call of Duty och Medal Of Honor. Commandos Strike Force har en enligt mig lägre växel då det grundar sig på smyga , infiltrera och strategiskt planerar varje drag att slå ut nazisterna. Givetvis så bjuds det på några missions med högre växel med tempo och action men de är för få. Beroende på vad man gillar så har den en blandad kompott av alla delar men väldigt obalanserat då den väger över på allt smyga och infiltrera.

Francis O´ Brian specialisttränad Green Beret och är för tunga vapen och skillad på närstridsvapen så som kulsprutan och stridskniv

Jag upplevde att väldigt många mission gick ut på att smyga omkring och infiltrera och slå ut nazisterna med endast pianosträng eller kniv. Beroende på vilket mission så hade jag olika upplevelser men väldigt många gjorde mig uttråkad och oengagerad. Rent speltekniskt så fanns det några bitar som jag störde mig extra mycket på först ut är laddningstiden både mellan missions och delar av kartan. Även en viss fördröjning när jag skulle tala med NPC. Sedan några mindre störande bitar som reta mig. Skulle jag av misstag bli upptäck så slås det larm och en förstärkningstrupp söker efter mig och man tvingas gömma sig ”är det tänkt” och det kan ta sin tid innan söktruppen återkallas. Jag kan bland annat känna att just det är lite trögt särskilt när det händer väldigt ofta. Det är ofta jag upplever att man blir upptäckt från oväntat håll som man inte ser på sin ”hud/radar” Varje gång jag som spion blir upptäckt så tas min kamouflage eller fiendeuniform bort och jag glömmer bort att sätta på mig den igen när larmet tystnar. Mitt fel att glömma men ologiskt att man slänger av sig kläder i striden hetta. Jag upplever att ”AI/fienden” känns väldigt orealistiska när dom exempel kan stå med en meter i mellan och jag tar dom båda med kniv utan någon reaktion. Känns onekligen orealistiskt. Överlag så känns det lite som jag smyger runt och knivar skyltdockor och med det menar jag att det är dålig utmaning på vissa mission. För utöver dessa brister så finner jag inget som retar mig.

Hjärnan i teamet George Brown som är spion och är specialist på förklädnad, språk och infiltration.

Grafiken är ganska dassig men ändå har man lyckats skapa den stämning som krävs för att jag ska känna att jag befinner mig i andra världskriget. Modellerna för fi är inte tiptop men funkar. I PS2 versionen så upplever jag att det är väldigt dåligt med detaljer men tillräckligt för ett okej från mig. Det mission som roa mig mest var helt klart då jag spela som William Hawkins specialist sniper och jag ska slå ut nazisternas överhuvuden och belönas med högre poäng ju högre rang de har. Att smyga om kring i en ruin stad och strategiskt planera varje drag var riktigt kul och väger helt klart upp min totala upplevelse av detta spel. Jag vill här avrunda med att säga att detta spel är jämt och slät ett okej spel som inte faller alla i smaken men gillar man smyga , infiltrera och snipa så har du ditt spel här. Spelet lär du hitta mycket billigt om den intresserar dig.

William Hawkins specialist på sniper och kastknivar

Lite kort om Pyro studios

Pyro studios är en spansk spelutvecklare som grundades 1996 av Ignacio Perez Dolset med säte i Madrid, Spanien med över 150 anställda. Perez Dolset har även bolagen Ilion Animation Studios och Zed under sina vingar. Pyro Studios är mest känd för sin RTS-Serie Commandos från 1998 som såldes i ca 5 miljoner exemplar.  2009 släppte Pyro Studio och Ilion Animation studio Planet 51: The Game till Xbox360 , Wii, PS3. Pyro Studios har ledande verktyg för produktioner för plattformen Wii och kommer inom snar framtid släppa fler titlar.

Senast Avklarat: Hunter: The Reckoning Wayward, PS 2

Action, Hack and slash. Utvecklat av High Voltage Software och publicerad av Vivendi 2003.

Min speltid ca 8 tim. [Normal]

Detta spel är en fortsättning av Hunter: The Reckoning som släpptes till Xbox och Gamecube 2002. Nu har de fyra spelbara karaktärerna Spenser, Samantha, Kassandra och fader Esteban tänkt avsluta vad de påbörjat och nu i den numera mörka staden Ashcroft. Nämligen att besegra ondskan till varje pris om de så kan kosta deras egna liv. Ta dig an rollen som en Jägare och slå ut ondskan och ditt mål är att besegra mörkrets härskarinna eller….kan du ?

Det är med blandade känslor jag klarar ut detta lir från HVS. Man kan lätt säga att detta är ett fullspäckat äventyr med massor av action. Sällan jag får tid att andas ut då zombis och andra otäcka monster dyker upp i varje vrå och ser till att jag har att göra både en och två gånger innan jag faktiskt kan gå vidare i den otäcka staden Ashcroft. Styrningen tycker jag personligen drar ner lite på min totala upplevelse av detta spel. Man kommer snart in i styrningen men jag har svårt att vänja mig då den hela tiden känns obekväm. Men som tröst inget som förstör för mycket. Grafiken är okej men inget mästerverk av något slag. Miljön och stämningen är riktigt bra en mörk och härligt gothic anda vilar över staden Ashcroft. Story delen känns lättsam och enkel då spelet lägger all sin tid på mycket action. Spelet är också laddad med massor av ”easter egg” vilket känns motiverande att ta en extra sväng i stadens alla vrån. Jag klara ut spelet med karaktären Samantha Alexaner, Defender och använde flitigt min Katana som är ett svärdliknande vapen. Med tanke på hur mycket svärd jag körde så kan jag också nämna att jag upplevde att just de stridsmomentet med svärdet vara lite svår, tråkig och lite avigt då man slår mest i luften än på monster då man har valt att lägga in ett rörelsemönster om en rad slag och samtidigt rör sig din karaktär flera steg fram och du lämnar de du vill slå bakom dig. Jag upplevde detta mycket störande. Överlag så funkar de men även detta drar ner på min totala upplevelse av spelet. Jag personligen kan tycka att det är ett medelgod titel som säkert kommer tilltala en publik som vill piska skiten ur zombis och monster i mängder utan någon avanserad story. Jag vill avsluta mitt intryck av detta spel med att säga att detta funkar som bäst om man kör cooperativt med en vän vilket jag då tyvärr inte gjorde.

Lite kort om High Voltage Software
High Voltage Software (HVS) är en oberoende spel utvecklare som grundades 1993 av Kerry Ganofsky med huvudkontor Illinois, USA och är idag ca 100 anställda. HVS Innefattar också det helägda dotterbolaget Red Eye Studios som är en ”Motion Capture” studio som ligger vid Hoffman Estates, Illinois. Båda företagen jobbar med helt olika projekt. Red Eye Studios stod för all motion capture för spelet BioShock, 2K som släpptes för Xbox 360 och Playstation 3, 2007. HVS jobbar just nu mycket med egen utvecklade Quantum3 motorn som är speciellt utvecklat för Wii spel.

Senast Avklarat: Conflict: Vietnam, PS2

Min speltid: ca 10 tim [Normal]

Jag har verkligen varit på shooter humör den senaste tiden och denna gången plocka jag fram Conflict: Vietnam ur bokhyllan. Allvarligt talat så hade jag inte några höga förväntningar på denna titeln då jag inte har hört så mycket om spelet innan. Min första tanke var att detta kommer suga men jag ger det ett försök. Jag startar upp spelet och ser snygga menyer och att allt laddar snabbt. Väl inne i spelet spelar jag som Harold Kahler som är en ny rekryt som blir placerad vid en bas någonstans i Vietnam. Nu får jag bekanta mig med styrningen (tredje person) och får några korta tränings uppdrag som leder till att jag får träffa mina kommande squadmates. Jag får lära mig hur man styr sin trupp (squad) lite krångligt till en början. Här börjar man förstå att spelet kommer bli en taktisk skjutare.

Redan efter presentationen av spelet och de små träningsdelarna så var jag inte så imponerad ärligt talat och vara nära på att påbörja något annat spel. Jag valde att köra på mitt första mission som alltid brukar vara något svår för man inte riktigt greppat styrning och kommendering av sin squad. Det kändes inte bra efter mitt första mission och kör ett par mission till och nu börjar det verkligen lossa. Nu får jag tid att granska miljön och studera grafiken. Jag måste säga att spelet imponera på mig ju mer jag spela. Miljö och upplägg av uppdragen var riktigt imponerande. Angående grafiken så kan jag inte säga att den är bättre eller sämre än andra spel som fanns kring 2004 och bak. Min speltid på 10 timmar kunde säkert vara några timmar kortare men jag valde att köra en mer defensiv taktisk metod för att hålla min squad levande. Jag prova att köra på offensiven men de kosta liv.

Efter 14 mission och ca 10 timmars spel på normal svårighet så tyckte jag att jag fått en bra upplevelse och kan säga att detta är den bästa Vietnam shooter hittills som jag spelat. Jag kan rekommendera detta spel och ge det en chans trots en tråkig presentation i början av spelet. Ett tips är också om du upplever att det tar för lång tid att plåstra om din trupp kompis och sedan växla till ditt huvudvapen så finns det bra tips i manualen. Det finns en del som recenserat detta spel och sedan givit det minus på grund av de har slarvat med att läsa manual eller att inte tagit sig tid att lära sig spelet ordentligt. Sedan får man inte glömma bort att allas vårat favorit första person läge finns med som snabb knapp så där bör man inte gnälla heller. Detta var mina tankar och beskrivning av spelet Conflict: Vietnam, SCI, 2004, för Playstation 2

Kort om Conflict: Vietnam
Detta är en tredje person shooter och man får som spelaren ta kontroll över en trupp på fyra ur 101st Airborne Division som snart ska ta sig ann ”Tet Offensive” som utspelar sig 1968. Man kan även spela CO-OP alltså 2 spelare samtidigt. Conflict serien är utvecklad av prisbelönta Pivotal Games och har sålts i minst 6 miljoner exemplar.

Fler titlar ur samma serie:
Conflict: Desert Storm, 2002, PlayStation 2, Xbox, PC, GameCube
Conflict: Desert Storm II, 2003.PlayStation 2, Xbox, PC, GameCube
Conflict: Vietnam, 2004.PlayStation 2, Xbox, PC
Conflict: Global Terror, alternativt Conflict: Global Storm 2005.PlayStation 2, Xbox, PC
Conflict: Denied Ops, 2008. Xbox 360, PlayStation 3, Microsoft Windows

Senast Avklarat: TimeSplitters, PS2

Min speltid: ca 3 tim [Blandad]

Har nu roat mig med story delen i TimeSplitters och med varierande svårighetsgrad, har där med kommit fram till att denna FPS-titel är kort intensivt och roligt. Spel tiden har jag inte riktigt greppat då den är kort på alla svårighets nivåerna. Men på en sittning så bör du klarat ut storydelen på valfri svårighet. Detta är en sådan FPS-titel du snabbt plockar fram när du blir sugen på en snabb och underhållande shooter. Jag vill passa på och nämna att uppföljaren alltså TimeSplitters 2 var mycket mer underhållande i storydelen än föregångaren och är min absoluta favorit i serien än så länge. Jag tycker TimeSplitters är ett BRA spel och får högt betyg av mig. En bra titel till PS2:an alltså

Kort om TimeSplitters
TimeSplitter är titeln på det första spelet i spelserien med samma namn. Spelet är utvecklat av Free Radical Design och finns endast till Playstation 2. Crytek UK, tidigare känt som Free Radical Design, är ett företag som utvecklar spel och håller till i Nottingham, England. Företaget är välkänt för att ha utvecklat spelserien TimeSplitters och för att vara Firstperson Shooter utvecklare. Den tredje februari 2009, bekräftade Haze manusförfattare Rob Yescombe att Free Radical Design hade blivit uppköpt av det tyska företaget Crytek. Företaget grundades av fyra personer som lämnade Rare efter ha arbetat på Goldeneye (N64), för att starta eget. De var på den tiden ca 10 personer som arbetade med TimeSplitters och har sedan dess vuxit till ca 120 personer. De är nu två team där det ena arbetar på det kommande spelet TimeSplitters 4, medan det andra teamet arbetar på ett Lucasartprojekt. (Star Wars Battlefront III)

Källa:

Senast avklarat: Onimusha Warlords för Playstation 2

Min speltid: ca 5 tim [Normal]

Jag spela igenom detta lir 3 gånger och trots att de var kort så hade jag jätte roligt. På första försöket låg jag på 5 timmar, 2:a försöket 4 timar och sista rundan 3 tim. 10 min så kort är det utan tvekan. Jag fick Rank A med en speltid på ca 5 timmar vilket är jätte bra. Jag körde en runda till och fick B rank på en fin tid på 3 tim. 10 min vilket är mycket snabbt. Sämre betyg på kortare tid hur kan det komma sig? Det fick jag ta reda på och bjuder dig på den informationen nedan.  Onimusha 2: Samurai’s Destiny ligger och väntar på mig får se om det kan avnjutas kring juletid. Jag kan rekommendera Onimusha Warlords utan att ha dåligt samvete.

Lite kort om: Onimusha Warlords
Onimusha (鬼武者?, Bokstavligen ”Demon Warrior”) är en spelserie av utvecklaren Capcom. Serien använder sig av historiska karaktärer som formade Japans historia, Man återberätta deras berättelser med övernaturliga inslag. Onimusha: Warlords, som först släpptes i Japan som Onimusha är det första action-äventyret i Onimusha-serien, först släpptes det till Playstation 2 år 2001. Senare efter många förändringar så släpptes det som Genma Onimusha Till Xbox år 2002. Spelet var också portas till PC Windows som Onimusha: Warlords, även om denna version var först ut i Asien och Ryssland. Onimusha är Capcoms 6e största franchise, bakom Resident Evil, Street Fighter, Mega Man, Monster Hunter och Devil May Cry-serien. Serien har sålt minst 7900 tusen exemplar hittills. Det finns även en fullängds CG film för Onimusha:. Dawn of Dreams , med den alternativa titeln Shin Onimusha.

Hur når jag S rank i Onimusha Warlords?

Först får du 30-10 poäng baserat på hur många demoner du dödat under spelets gång.

0-399 Demons dödade -> 3 Points
400-499 Demons dödade -> 5 Points
500-599 Demons dödade -> 7 Points
600+ Demons dödade -> 10 Points

Därefter får du 30-10 poäng baserat på hur många själar du samlat i din Gauntlet.
0-34,999 Souls -> 3 Points
35,000-44,999 Souls -> 5 Points
45,000-54,999 Souls -> 7 Points
55,000+ Souls -> 10 Points

Slutligen får du 30-10 poäng baserat på hur snabbt du klara ut spelet.
5 timmar+ -> 3 Points
4-5 timmar -> 5 Points
3-4 timmar -> 7 Points
Under 3 timmar -> 10 Points

Spelet tar poängen från de tre kategorier och adderar dem. Se nedan för vilket slutrank du kan få.

0-9 Points -> D Rating
10-17 Points -> C Rating
18-24 Points -> B Rating
25-29 Points -> A Rating
30 Points -> S Rating

Källa

Upplockat: G-Force & BloodRayne

Kunde inte låta bli att ropa in två spel till i veckan som gått. -Du och ditt skjutglada finger, säger du kanske? Japp precis så var det när jag lyckades vinna ett par spel i sista sekunden och denna gången blev det BloodRayne och G-Force för playstation 2. Hade dock önskat att få vinna BloodRayne till Gamecube men den tenderar att gå mycket högre på tradera. Men kan nu äntligen få sätta tänderna i detta lir. Jag vann BloodRayne för 45 kr inkl. frakt. Disney´s G-Force för PS2 har jag länge velat ha efter jag sett min systerson sitta och lira detta på sin DS. Kan inte låta bli att gilla dessa typer av spel så som Chibi-Robo, GC. Jag minns också att jag roa mig friskt på en bana på Counter Strike, PC som heter Rats. Så när jag fick se G-Force så var det givet att jag skulle leka lite med detta. Jag vann G-Force för 48 kr inkl. frakt helt okej.

Kort om Disney´s G-Force
G-Force, 2009 är baseras på filmen, som äger rum efter att teamet rymt från djuraffären. Man spelar som Darwin och medhjälparen Mooch och i samarbete med högkvarterets övriga G-force agenter bekämpar man den onda miljardären Leonard Saber och hans robotar ”hushållsapparaterna”, Spelet skiljer sig från filmen men de hade jag inte behövt nämna men original rösterna från filmen får man höra. Mycket mer än så vet jag inte förens jag fått spela det.

 G-force finns till Playstation 2, Playstation 3, Playstation Portable, Xbox 360, Nintendo DS, Wii, Iphone OS

Kort om BloodRayne
BloodRayne, 2002 är ett hack and slash-äventyr i  tredje-persons action stil och det första spelet  i BloodRayne serien. Förutom en uppföljare, BloodRayne 2, inspirerade Bloodrayne en serie av filmer och fristående serietidningar. Det utvecklades av Terminal Reality, och var starkt påverkad av deras tidigare spel Nocturne.

 BloodRayne finns till Playstation 2 , Gamecube, Xbox, MAC OS och Microsoft Windows

När jag klarat ut spelen så ger jag min åsikt här på bloggen.

Upplockat: Devil May Cry for Mace Griffin

Jag är en av de få som totalt missa Devi May Cry – serien. Så därför är jag nu jätte glad att på tradera fått ropa in första och tredje spelet i serien för en nätt summa av 68 kr inkl. frakt.  I samma vecka ropa jag även i ett osäkert kort i Mace Griffin Bounty Hunter, 2003 som är ett av två spelreleaser från Black Label Games.  Jag läste på mycket innan jag köpet detta lir och det var en handfull kritiker som tyckte spelet var underskattat och borde fått mer credit än vad de fick när de först kom 2003. Jag kan dock förstå att spelarna som fått vänta på denna titeln var besvikna när dom först blir lovad ett spel som aldrig blev av då man gick ut med att de skulle släppa ett  spel i  sandbox anda i stil med Grand Theft Auto. Men resultatet blev något helt annat ett mer linjärt spel . Inte nog med det så blev titeln uppskjuten ett flertal gånger mer salt på såret alltså. Mycket negativ kritik har spelet fått men som en nästan bortglömd bakgrund så står spelet utan några krav.  Jag tänker ge det en chans då jag är väldigt svag för FPS. Har även observerat att Intresset har ökat en hel del för detta spel de senaste året med spår av positiva betyg, spännande!

Kort om :  Mace Griffin Bounty Hunter, 2003
Mace Griffin: Bounty Hunter är ett first person shooter på PlayStation 2, Xbox och Microsoft Windows.

En av dess unika egenskaper är förmågan att växla mellan till fots FPS till rymdskepp utan jobbig laddningstid du kan också släppa styrspakarna och gå runt medans ditt skepp följer sin kurs. Du hör Henry Rollins röst till Mace Griffin även känd från gruppen Black Flag man kan även höra hans musik i spelet. Ta dig ann rollen som prisjägare i en fiktiv rymdvärld. No more *spoilers*

Senast avklarat: Kill.Switch för Playstation 2

I natt så klara jag ut Kill. Switch för playstation 2.  Jag är lite svag för shooters och det här liret var perfekt  för mig.

Min speltid: ca 9 tim [Normal]

Kill.Switch är en tredjepersonsskjutare som släpptes av Namco 2003, som går ut på att -ta skydd, ta sikte, ta över i fem missions. Jag hade en speltid på ca 9 timmar och hade riktigt kul faktiskt och inte på grund av den mycket dåliga storyn eller att miljön var något torr och tråkig utan för att detta var ett mycket underhållande skjutarspel helt enkelt.  Jag fick en del tuffa utmaningar för de första så fort jag blev dödad så fick jag börja om uppdraget, tråkigt då jag ibland var 10-15 minuter in på uppdraget. Detta betyder att du kan inte spara ditt spel förens uppdraget är helt klart.Trots detta faktum så tyckte jag det var utmanade och roligt hela vägen till min slutliga fight. På mitt spel fodral så står det ”Sofistikerat Fiende-AI”  och till en början så skaka jag bara på huvudet och sucka för att lite längre fram se att, jo dom kunde allt ge mig en match trots allt, så jag vill påstå att de är blandad AI i detta spel. Handlingen är knappt värt att nämna men för sakens skull så: Du spelar Nick Bishop och du ska förhindra att ”skurken” Archer trycker på en knapp som leder till ett världskrig. Där i mellan ska du slå ut hans mannar och klara dig undan alla fällor han satt ut för att hindra dig. Där i mellan får man också små filmfrekvenser som jag låter bli att nämna här för lite kul får du ha om du ska avnjuta detta. Jag kan rekommendera detta spel  om du vill ha en renodlad shooter utan några som helst krusiduller .

Det finns massor av bra Playstation 2 titlar som du kanske har missat. Kanske detta spel är något för just dig?

Project : Snowblind en del av Deus Ex-serien

Jag har lite rolig fakta kring Project: Snowblind som jag vill dela med mig av i mikroblogg form.

Project: Snowblind  från 2005 är ett underskattat spel som du bör ta en närmare titt på om du missat detta . Project: Snowblind var ursprungligen skapad för att bli det tredje spelet i Deus Ex-serien med det tänkta namnet Deus Ex: Clone Wars. och då med en genomarbetad multiplayer del i focus. Men av kommersiella skäl så blev det ändrat och då valde man att sätta Project: Snowblind som sin egen titel i en egen värld och inte är det dålig heller. För er som uppskattar Deus Ex – serien rekommenderas att lägga titeln till sin samling .

Project: Snowblind finns till: Playstation 2,  Xbox och Microsoft Windows (PC)